Spinning är kul. Styrketräning likväl. Springa ute i skogen minns jag som ljuvligt. Skidor skulle jag gilla.
Men jag har varken fysik eller tid för att utföra någonting utav detta just nu. Tragiskt nog. Har faktiskt
inte lagt ner någon aktiv tid på något utav detta under de senaste 1½ åren nu. Det känns litet synd.
Speciellt då jag får lyssna till mina vänners kommentarer som lyder att de är tjocka, måste äta mindre,
träna mer och har dålig kondition. Fasiken vad less jag blir. Vad vill folk egentligen att man skall säga?
Överösa personen med vänliga kommentarer och försöka övertyga dem om att de inte alls behöver göra
några förändringar över huvud taget? Som de sedan fortsätter att neka och bara fortsätter klanka ner på
sig själva och sina kroppar. Påpekar allt de gör och inte gör. Alla deras fel. "Se här!", "och här", "bara fett".
Jag är en hemsk person. För vid 90% av fallen står jag tyst. Grymtar ett "Äääähh" eller slänger lite halvt
omedvetet iväg en blick som säger "sluta vara så förbaskat patetisk!". I vissa få fall så händer det att
jag faktiskt säger någonting uppmuntrande och nekar deras falska påpekande. Men i de flesta fallen. Nä.
Jag orkar inte föra en sådan meningslös konversation. Den leder ingen vart. Sällan (aldrig!) händer det
att personen i fråga viker sig och säger "Nä okej, du har väl rätt då. Jag är rätt snygg och smal ändå. Tack!"
Nej. Det är ett tjat utan slut. Och förlåt mig för följande ord. Men ifall du lider ont av ditt utseende eller så:
gör någonting åt det! Ta tag i problemet på egen hand. Ingen annan kan göra det åt dig. Att ständigt prata
om sina brister, eller än värre: visa dem, gör ju enbart att folk noterar dem. Främst går du själv lidande.
Uäh. Så: sluta tjata om dina brister. Åtminstone de som inte andra har någon större påverkan i.
Se till att agera på egen hand istället. Du väljer att göra förändringar. Enbart du kan utföra dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar